Inskrivningssamtal plus ultraljud
Inskrivningssamtalet gick galant och min barnmorska var underbart förstående vad det gällde min oro, så hon bokade in mig till läkaren redan samma dag, alltså på eftermiddagen den 13:e. Jag åkte hem emellan och det var nog de längsta timmarna i mitt liv och väntan fortsatte på MVC, fick vänta hela 40 minuter innan jag fick komma in (tydligen hade första patienten varit rejält försenad).
Jag måste säga att jag blev besviken på läkaren som tydligt visade att han allra helst inte ville göra något ultraljud, även om han sa att jag naturligtvis skulle få ett om jag nu verkligen ville. Han sa att även om det såg bra ut idag, så var det ju ingen garanti för att det inte hände något om en vecka eller två. Jag tänker att det är ju inte dom som går dag ut och dag in med denna ständiga oro och rädsla och bara för att man är en gravid kvinna så betyder det väl inte att vi är totalt ovetande, det är klart att man vet att ett tidigt ultraljud inte är någon garanti för att ”bebben” ska fortsätta att utvecklas som den ska!
Hur som helst, det var knappt jag vågade titta på skärmen när jag låg där på britsen och som sagt, jag var nog mentalt förberedd, men ändå, visst kändes det ledsamt när läkaren ganska omgående sa att han inte såg någonting, det vill säga, han kunde inte se något foster. Sedan började han svamla om att kanske både menstruation och ägglossning var oregelbundna och att jag kanske skulle ha ägglossning vilken dag som helst!!! Jag blev helt förstummad, jag förstod ingenting! Vaddå ägglossning? När jag är gravid???
