På gynakuten
Ambulansfärden till gynakuten gick bra, jag fick ju ligga ner hela tiden och då mådde jag som sagt inte så dåligt, då gick det bra att andas och jag kände inte av någon yrsel. När jag kom fram så fick jag lägga mig direkt och sedan tog det ungefär två timmar tills jag fick komma in till läkaren och jag måste få säga att den här kvinnliga läkaren var helt fantastisk! Hon konstaterade direkt att jag hade förlorat väldigt mycket blod (hon till och med övervägde att ge mig en blodtransfusion), mitt blodtryck och mina blodvärden var väldigt låga (för första gången i mitt liv) och hon kunde även konstatera att jag fortsatte att blöda, det bara rann blod ur mig. Så jag fick tabletter som skulle stoppa den intensiva blödningen, samt smärtstillande, och så blev det dropp samt att ligga kvar ett par timmar för observation. Man ville se att blödningen avtog.
Ja, jag kände mig väldigt svag, allt jag kunde göra var att ligga ner, men jag ville ändå åka hem, så när en sköterska stack in huvudet och frågade om jag ville åka hem, då svarade jag naturligtvis ja :) Så efter ytterligare en stunds väntan fick jag träffa läkaren igen och det blev ytterligare ett vaginalt ultraljud som visade att det inte längre fanns så mycket blod kvar i min livmoder och hon förklarade att när jag kommit in så fanns där två centimeter med blod, men nu, efter ungefär fem timmar, så var där bara en centimeter kvar. Ja, därefter var det bara att lägga sig igen och vänta på taxin som skulle komma först efter en timme och jag var tillbaka hemma, i min egen säng, klockan fyra på morgonen. Efter sju timmar hemifrån.
